Ngon gng fr cirka 17000 r sen brjade glacirisen slppa sitt tag om Skne som lngsamt hjde sig lttad av tyngden, fr att kunna mta de vxter och djur som sedan valde Skne som sitt nya hem. Frst tittade Kullaberg upp fr att sen fljas av Vstra delarna av detta landskap. Med inflyttningen av den nya faunan fljde ocks de frsta mnniskorna. Sm grupper av renjgare invandrade sderifrn och de ldsta fornlmningarna som hittats, Mllerd vid Finjasjn och Segebro norr om Malm, har varit lgerplatser dr man hittat pilspetsar, knivar och flintverktyg. Skne var ifrn brjan sammanvxt med Danmark och bildningen av resund kommer inte igng frrn 8000 r fkr fr att 2000 r senare helt skilja Skne ifrn sitt grannland. Ungefr 8000 f.Kr. blev det varmare i omrdet vilket bl a skapade resund och saltade till stersjn men ocks att Skne fick en rikare flora och fauna. Strre djur vandrade in och gav mnniskorna dr en rikare tillgng p vilt.

Bondekulturen kom till Skne ca 4000 f.Kr och frndrade livsbetingelserna fr skningarna p ett avgrande stt. De bosatte sig mer p platser som spelade roll fr odling, vilket var i sydvst, i sydost och uppe vid Kristianstadtrakten. Detta bosttningsmnster kommer sen vara likartad under nrmare 6000 r. ven om detta var ett mrkbart stt att bostta sig p s var odlingen inte lika betydelsefull som djurhllningen. Historikerna har namngett tiden d skningarna brjade hlla djur och bruka jorden till Neolitikum eller bondestenlder (4000 f.Kr - 1700 f.Kr) och under denna tid har tv olika kulturer kunnat srskiljas, trattbgarkulturen och stridsyxekulturen. Man har d baserat sina antaganden kring de fynd som gjorts i gamla gravar samt boplatser. De yxor som gjordes under stridsyxekulturen var i regel i sten och man har antagit att de inspirerats av de dolkar i metall som importerats. D metall under den tiden var vldigt svrt att f tag p utvecklades istllet en vldig skicklighet p att gra liknande freml i sten som sen anvndes som statussymboler. Huvuddelen av de bosttningar som fanns vid denna tid och tidigare var koncentrerade till kustomrdena men under senare delen av bondestenlder och den pfljande bronsldern (1700 f.Kr - 520 f.Kr) brjade bosttningarna vandra allt djupare in i landskapet.

Intryck ifrn centraleuropeiska kulturer tilltog under denna tid ven om den funnits lngt tidigare n s d Skne r vldigt vl placerat fr intryck ifrn bde syd och nord. Strsta delen av de hllristningar som finns idag i Skne hrrr ifrn bronsldern och gravplatserna r betydligt mer synliga i form av stora gravhgar som klart kan ses. En av de mest knda av dessa r Kiviksrset ifrn c a 1000 f. Kr. En frndring i klimatet frndrar den sknska kulturen under de sista seklerna av bronsldern och under den kommande frromerska jrnldern (520 f.Kr. - 0). P g a detta finns betydligt mindre lmningar men detta beror inte p avfolkning utan snarare p att det stt kulturen markerat sin nrvaro frndras, framfrallt nr det gller gravarna d bara ett ftal upptckts i norra Skne. Nr sen den romerska jrnldern kommer ( 0 A.D - 400 A.D) s frndras kulturen igen och man hittar boplatser och gravar i stort hela Skne. D ser man ocks mnga prov p en tilltagen import av freml ifrn det romerska riket.Under denna tid utvecklas ocks jrnframstllning ifrn sj- och myrmalm vilket fr en stor betydelse fr regionen. Under romersk jrnlder brjar man kunna urskilja skiktade samhllsklasser i bybildningarna dr stora lnghus blandas med sm grophus och framtrdande storgrdar.

Vid denna tid brjar man ocks vinterhlla boskap i stallar vilket i sin tur leder till en ny agrar milsten d man mste hantera gdseln. Man brjade med gdsling av kermarken vilket innebar att marken kunna brukas under mycket lngre tid utan att bli nringsfattig vilket i sin tur ledde till mer kontinuerlig bybildning dr byarna kunde vara p samma plats i ett par hundra r. Under jrnldern uppstod framfrallt tv viktiga boplatser i Skne, dels Uppkra utanfr Lund och dels V sder om Kristianstad. V hade dessutom troligen en religis betydelse d ordet V betyder helig plats. Med tanke p de rika fyndigheter i Uppkra har man frestllningar om orten som ett kungaste fr strre delen av landskapet om inte hela. Uppkra upphrde som ort i slutet av vikingatid medan V fortsatte att utvecklas som stad under tidig medeltid. Den mest framtrdande platsen idag ifrn jrnldern r Ales stenar vid Kseberga. I takt med att jordbruket utvecklas kar befolkningstillvxten. Samtidigt Frbttras klimatet och folk brjar alltmer ska sig mot nya marker och platser att kolonisera, bedriva handel med och i vissa fall rva. Vi har d brjat komma in i en ny tid som kallas Vikingatid (800 - 1050). Stora plundringstg fretogs till kontinenten och de brittiska arna men handeln kade ocks vldigt mycket lokalt och utomlands. Handelsorter lngs Sknes kust skapades, s k 'kpingeorter' dr de mest framtrdande har varit Lddekpinge, Hkpinge sder om Malm och Kpinge sder om Helsingborg. Men det har funnits ett flertal av dessa handelsplatser lngs hela Sknes kustomrden ett stycke ifrn sjlvas kusten. Dock utvecklades inte dessa platser till stder utan bebyggelsen tog oftast fart en bit drifrn. Dock kan vi idag se mnga av ortnamnen som historiska vittnesml och inte bara vara hnvisade till arkeologiska underskningar nr vi ska leta efter vrt ursprung.